Anna and I are lying in our bed totaly exhausted after a long day. Up early (or in Annas case not going to bed at all) for going to the airport and Toronto. And family, we’ll see eachother again, I can’t say good bye to you – that’s just to hard! But I apprecciate that most of you came for breakfast, that surprised me, thanks! And every single one of you are welcome to my place whenever and wherever I’ll be!
The flight went smoothly, fell asleep after five minutes of flying (woke up after ten when they came with coffee). And all our bags arrived! yay! Was afraid that my bag would be lost, again, but my very big bag is still with me so I’m glad, and Annas with the broken zipper is with us (and some shopping has to be done so she can by a new bag, won’t be that hard). Toronto is anyway smaller than I thought. We’ve walked through half of downtown during the afternoon so I think we’ll have time to see everything, including the shoe-museum. . .
And we walked passed University of Toronto and got a bit sad when we looked after a P-hall but couldn’t find any. But we found a couple of buildings that would have looked perfect in Scotland and a little misplaced in downtown Toronto. . .
Traveling with Anna is going to be so much fun, and I look forward to meet up other family members while traveling.
How can three and a half month go by so quick? I know that we’ve done a whole bunch of things during this time but it’s been way to short. It feels like a long time ago I first met the family at Cedarwood but at the same time so close, I’m getting confused.
I’m trying to take advantage of the last day at uni but my bag isn’t packed and I have more stuff than I thought. And I’ve packed to boxes with books, shoes and clothes to send to Sweden. It’s time to realise that skiing clothes take a lot of space, not to mention the helmet and skiboots. And I’m kinda worried about overweight, so I’ll pack my small bag as well and if the big one is to heavy it’s just to take the little one out. It worked when I flew here so it should work again, but I’m not going to pack the bag at the airport, that’s way to stressful.
I got an e-mail from one of my professors (my favorite one) and gave him the name of Umeå Universtiy since he’s travelling to Sweden in the spring (having a lecture in Uppsala I think) and he said that he’ll try to come by. I’m not really sure if he knows about the distance between Uppsala and Umeå but I hope that he’ll come. Funniest professor ever. Can’t count how many times he said “you probably don’t have a clue about it” during class.
And 11 nights until Christmas.
Yes, this will from now on be in english, just for the family and everyone else I’ve met in Winnipeg.
A St Lucy’s day without pepparkakor and lussebullar is unusal and I miss it. I remember all St Lucy’s days I’ve had in Sweden, with mum baking pepparkakor during the night so my sisters and I could eat them for breakfast while wathing the procession on TV and then continue to school and see another procession or maybe participate in it. Yes, Ive been Lucia a couple of times, yes I still count when I was a kid and all the girls were dressed as Lucia.
Lucia means that Christmas is coming up, which right now means that I have to leave Winnipeg. And it’s with mixed feelings. I feel that I’ve hade my fun in Winnipeg and wouldn’t really like to stay for another term, but I will miss all my new family members and firends. But you guys are always welcome to Sweden, or wherever I am!
But time to study, again! Who said that the last days would be fun? I’m burried in schoolwork…. (But I will look at the procession anyways, but without pepparkakor and lussebullar)

Sista veckan med klasser, eller för min del innebär det att tisdag är den enda dagen den här veckan jag har lektion. Det känns hur underligt som helst. Har det verkligen redan gått fyra månader?
Alla vänner sitter med hemtentor och tentaanteckningar inför kommande veckor då alla finalexams ska klaras av. Jag har tack och lov bara två finals, en hem- och en salstenta. Men innan det börjar så har jag en uppsats som ska skrivas, men en tredjedel skrevs igår kväll så det är nog inga större problem, borde vara klar med den redan idag.
Spännande inlägg eller vad säger ni?
Tja, mitt liv kretsar just ni kring skolan så det är inte så himla spännande…
Bjuder iaf på en bild från hockeyn. Jag och min kommande reskamrat, det kommer absolut bli en rolig resa till Toronto och New York med denna sköna böna.
Nja, inte direkt. Vi har ju snö i alla fall, täcker knappy marken men lite vitt ligger ovanpå det gråa. Vi får vara glada för det lilla nu när det har gått upp för oss utbytesstudenter att alla Kanadensiska vinterbilder är photoshoppade.
Födelsedagen var lite vit, så det får jag vara nöjd med. Det snöade ju den 28e när vi hade själva firandet så det var riktigt bra. Och vilket firande sen. Familjen hade ordnat och dekorerat i AVMs lounge och sedan bar det av till en klubb downtown (som kanske inte var den bästa i Winnipeg, men men helt okej).
Fick underbara presenter av vännerna, väska, diadem, parfym och en Canada-tröja (en äkta OS-tröja! ;) ). Och världens bästa bok av Magnus, blev nog lite tårögd när jag öppnade hans present. Hade inte riktigt förväntat mig det men det var skojskoj.
Själva födelsedagen ägnades åt att plugga, inte vidare spännande men men, plugga måste man ju göra i vilket fall som helst.
Sedan har dagarna gått med studier och ännu mer studier men igår blev det ett avbrott då tjejerna gjorde stan och gick på hockey, Manitoba Mooses – Rochester Americans. Kanske inte den mest spännande matchen (inget slår ju söndagens Grey Cup som avgjordes efter slutsignalen efter att Saskatchewan hade haft en man för mycket på planen, och de hade vunnit om inte Montreal hade fått lägga sin straff) men det var ändå kul att vara där. Timbits hockeyn var ändå det bästa (små knattar som halkade runt på isen och försökte spela).
Nu: ännu mera plugg o så blir det tjejkväll med vin senare, jag ska vara sminkdocka när Anna ska lära sig sminka, det kommer bli kul :)
Födelsedagsfest med Hugues är planerad till lördag, det kommer bli kanonkul. Och förhoppningsvis den bästa 41-års festen någonsin!
Vårt födelsedagskalas krockar också med en galamiddag som en av studentföreningarna för utbytesstudenter håller i. Och efter mail från arrangörerna om att integrerar våran födelsedagsfest med deras middag så tog vi beslutet att inte göra det. Jag vill inte tvinga mina vänner till att betala 35 dollar för en middag m.m. med personer vi inte brukar umgås med. Jag känner inte heller för att fira med människor jag aldrig träffat förut eller inte riktigt känner.
Men jag tycker ändå att det är ganska spännande att de kan få det till att jag förstår deras sista event. Jag kan väl inte rå för att mina vänner hellre firar min och Hugues födelsedag än går på deras middag?
Känner mig lite taskig som inte stödjer deras fantastiska arbete, men hade jag vetat om det (läs: blivit inbjuden) så hade jag antagligen funderat över det innan jag började planera detta.
I vilket fall som helst så vill jag ha en fantastisk födelsedag med min 30 närmsta vänner i Kanada.
Och sen blir det en tjejkväll med pizza, öl och hockey nästa onsdag. Jag och mina absoluta favorit-tjejer. Det kommer bli riktigt skoj. Ser verkligen framemot helgen och nästa onsdag. Kanske bästa födelsedagen någonsin? (Jag menar, trots finfint besök förra året så var det en ganska värdelös födelsedag eftersom jag var sjuk, den hade varit ännu värre utan Patrik och Frida iofs ;) )
Ja, så blir det efter mina finals.
Tar flyget med Anna till Toronto där vi stannar ett par tre dar innan vi tar morgonen bussen till Niagara Fallen och går över den Amerikanska gränsen innan vi sätter oss på tåget mot New York. Det blir sedan en natt i NY innan jag på eftermiddagen den 19e sätter mig ensam på tåget mot Bellingham/Mount Baker där jag ska fira jul. Det kommer bli en spännande tågresa genom hela USA, kommer ta mig ca 3 dagar och jag får ett par timmar i Chicago (igen) och ett par timmar i Seattle. Jag måste ju passa på nu när jag har chansen att se så mycket. Och hur många har åkt tåg från Atlanten till Stilla Havet av er? Tänkte just det (o ni som precis komit hem från Transsibiriska kan ju vara tysta o låta mig njuta av att jag gör resan åt andra hållet och på en annan kontinent).
Efter jul blir det sedan ett par dagar med familjen i Vancouver och i Seattle (bara det går bussar till Bellingham) innan nyår som jag ska fira på en ö utan rinnande vatten o elektricitet med ett par vänner (ja, jag känner i alla fall tre av dem), och sen till Vancouver för att möta familjen ännu en gång och åka lite skidor i Whistler.
Och sen, sen åker jag till Vancouver, och därifrån till Chicago, igen (men lär inte se så mycket mer än flygplatsen). Och vidare mot Stockholm.
Om det är någon vänlig själ därute som inte har något bättre för sig den nionde januari så skulle jag uppskatta att bli upphämtad :)
Det är med blandade känslor som jag börjar med de sista arbetena och de sista tentaanteckningarna. Nu är det inte långt kvar. om ca tre veckor befinner jag mig i Toronto istället och börjar ca en månads äventyr på resande fot.
Det känns konstigt att mansnart ska börja säga hej då till folk. Svenskarna kommer jag ändå träffa ganska ofta (med tanke på att de flesta av oss kommer bo i samma stad så borde vi lyckas springa på varandra någon gång då och då), men kanadensarna och australienskorna kommer jag ju få träffa mer sällan. (Alla som bor i Europa kommer jag nog kunna åka till utan några större problem, eller storslagna planer)
Fast det är ju inte det jag skulle skriva om.
Utan om hur mycket jag måste plugga, det är helt galet. Fast jag tror ändå att jag ligger ganska bra till. (Om vi bortser från en uppsats som skulle in förra onsdagen och som fortfarande inte är färdigskriven)
Nej nu ska jag återgå till pluggandet, eller kanske ta en liten power-nap vi får se ;)
Just det: alla som vill skicka brev till mig kan ju strunta i det, eller skicka det till:
Erika Sohlberg
Brunkebergsåsen 25
192 66 Sollentuna
Sweden
Postgången är ju lite slö ibland och rez kommer inte att skicka vidare brev till Sverige, så då vet ni det :)
Den 10e drog vi iväg, på kvällen, för flera spännande timmar på buss genom Minnesota, North Dakota och någon annan trevlig delstat som jag sov igenom för att komma till Chicago. Resan var inte speciellt spännande mer än att passkontrollanten grattulerade på födelsedagen i förskott, sov mestadels av tiden.
Chicago var en riktigt spännande stad, kändes inte alls som en storstad, kan ha varit närheten till stranden och strandpromenaden (Lake Michigan) och alla parker som låg precis vid hotellet. Första dagen, eller kvällen, gick vi runt o försökte kolla oss omkring, och så åt vi deep fried pizza, det var ehhh spännande, inte konstigt att amerikanare är feta om jag säger så.
Kvällen blev lugn, vi köpte lite glass som vi smaskade i oss på hotellrummet. Förberedelserna för en stadsvandring började. Och vilken stadsvandring. Vi hade en underbar guide som visade oss runt i staden i nästan fem timmar, gissa om vi var trötta och hungriga efter det. Men det var helt klart värt att inte betala ett öre för en fem timmars guidad tur. ;)

Kvällen var mycket trevlig, italiensk middag med tjejerna (se bilden utanför Willis Tower) och Peter, Bjorn and John konsert. Roligast var när vi sjöng ja må han leva till en av killarna som var med, hehe, knäppast var när jag var nära på att bli utslängd för att jag höll i en öl – så kan det vara, när man inte är 21.
Annars ägnades dagarna åt shopping och att bara njuta av det varma vårvädret i Chicago, vissa stunder kändes det som sommar (fast jag ska väl inte klaga, här i Winnipeg är det som vår också, verkar som om vi har hoppat över vintern). I vilket fall som helst så var det ändå ganska skönt att inte kunna gå ut på kvällarna, fick välbehövlig sömn och lite ork att sitta och plugga på morgonen (även om det bara skedde en gång).
För att se hela Chicago så tog vi oss till Sears Tower (eller Willis Tower som det heter). Inget märkvärdigt egentligen, inte som att åka upp i Empire State Building i New York, men ändå.
En dag tillbringades även på Chicago Art Institute, det var faktiskt riktigt bra. Vi gick omkring hur länge som helst och kollade på massa konst. Hade hoppats att foto-delarna skulle vara bra men blev riktigt besviken. Aja målningarna var ju fina…
Mycket mer hanns inte med, eller mer och mer. Jag har sprungit runt hela staden, sett det som är värt att se och shoppat för mer än vad jag hade tänkt (fast det var en del julklappar så då är det okej ;) ), pluggat mindre än vad jag planerat. Men jag är faktiskt inte på ett utbyte för att plugga, allra mest så är jag här för upplevelsen och jag vill inte åka härifrån utan att ha gjort något alls, upplevelserna är ju ändå det jag kommer komma ihåg, inte vad jag lärt mig i skolan ;)
… på en uppdatering om min lilla utflykt till Chicago kan ni kolla på bilder
Uppdateringen lär dröja tills jag har tid att blogga istället för att skriva på uppsatser…









